VVS Link Uppsala logotyp
VVS Link

Vattenkvalitet i Sverige

Omfattande analys av dricksvattenkvalitet, infrastruktur och framtida utmaningar

Svenskt vattenfall  vattenkvalitet i Sverige
Vattenfall i Sverige

Den här guiden täcker vattenkvalitet i Sverige PFAS-halter, infrastrukturutmaningar och kommunala skillnader så att du kan förstå situationen och vidta rätt åtgärder.

Översikt

560
miljarder kr
Nödvändiga investeringar till 2040
91
%
EU-märkta badvatten med god kvalitet
~50
%
Kommuner med färdigställda åtgärder
4
ng/l från 2026
PFAS-gränsvärde (PFAS-4)

Övergripande Status

91% av EU-märkta badvatten klassas som god kvalitet enligt Havs- och vattenmyndigheten.

Dricksvattnet i kommunala VA-system är generellt av mycket hög kvalitet enligt Svenskt Vatten.

Men infrastrukturen är åldrande och många ledningar behöver bytas ut.

Endast cirka hälften av kommunerna har genomfört alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla miljökvalitetsnormer.

Vatteninfrastruktur

Sveriges kommuner levererar dricksvatten via ett omfattande nät av kommunala vattenverk och ledningar. Både ytvatten (sjöar, vattendrag) och grundvatten används som råvattenkällor.

Varierande vattenkällor: Svenska vattentjänster använder en blandning av ytvatten och grundvatten beroende på lokal tillgång och geologi.

Investeringsbehov

Svenskt Vatten uppskattar att 560 miljarder kronor behöver investeras i Sveriges vatteninfrastruktur fram till 2040.

VA-avgifterna ökar i hela landet för att finansiera nödvändiga förbättringar och underhåll av åldrande system.

Huvudutmaningar

Sveriges vatteninfrastruktur står inför flera utmaningar som kräver omfattande investeringar

Åldrande VA-nät

Många ledningar är gamla och behöver bytas ut

Påverkan
Korrosion, läckor, metallsmak
Åtgärd
Förnyelse av ledningsnät

PFAS-föroreningar

Evighetskemikalier från brandövningsplatser

Påverkan
Höga halter i vissa kommuner
Åtgärd
Aktivt kol-filter, nya vattentäkter

Klimatförändringar

Mer nederbörd och högre temperaturer

Påverkan
Översvämningar, bakterietillväxt, algblomning
Åtgärd
Nya reningssteg, skyddszoner

Saltvatteninträngning

Utmaning i vissa kustnära områden

Påverkan
Salt smak, ohälsosamt
Åtgärd
Nya vattentäkter, skyddsåtgärder

Klimatförändringarnas påverkan

Enligt rapporter från SIWI (Stockholm International Water Institute):

Åkrar torkar först ut och översvämmas sedan
Skyfall förorenar badvatten
Flera kommuner införde bevattningsförbud under sommaren 2024
Avloppssystem klarar inte alltid intensiva regn

Sverige saknar ännu en nationell vattenstrategi trots att vatten är avgörande för mat, hälsa och säkerhet. EU har dock presenterat en ny vattenstrategi 2024.

Nya EU-krav

EU:s nya dricksvattendirektiv genomförs stegvis i svensk lag de kommande åren:

Nya krav på PFAS-rening
Högre krav på avancerad rening
Uppdaterade miljökvalitetsnormer

PFAS Evighetskemikalier i Vattnet

Utbredd förekomst

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) har påträffats i många svenska vattenprov. Det är över 10 000 olika ämnen som inte bryts ned naturligt. Halterna varierar kraftigt mellan olika platser.

Källor till PFAS

Största källan i Sverige
Brandövningsskum på brandövningsplatser (särskilt militära flygplatser)
Andra källor
Textilier, kosmetika, förpackningar, industriutsläpp, bekämpningsmedel

Gränsvärden (gäller från 1 januari 2026)

PFAS-44 ng/l

Inkluderar PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS

PFAS-21100 ng/l

20 EU-specificerade ämnen + 6:2 FTS

PFAS totalt (EU)500 ng/l

Valfri mätning enligt EU-direktivet

TFA Den nya utmaningen

Trifluorättiksyra (TFA) är en ultrakorta PFAS som är särskilt svår att avlägsna. Många andra PFAS bryts ned till TFA. Nivåerna ökar i naturen.

TFA återfinns i många dricksvattenprov enligt studier från 2024
Halter varierar kraftigt mellan olika platser
Uppsala har uppmätt höga TFA-värden trots kolfilter för andra PFAS
Stockholm kan närma sig EU-gränsen över tid
Kommer från kylmedel, bekämpningsmedel och nedbrytning av andra PFAS

Hälsoeffekter

Forskning visar kopplingar mellan höga PFAS-nivåer och:

Nedsatt immunförsvar
Påverkan på lever och kolesterol
Effekter på födelsevikt

Uppsala-studien 2025: PFAS-nivåer hos nyblivna mödrar har minskat efter saneringsåtgärder, men många överskred fortfarande referensvärdet 2018-2022.

Åtgärder och lösningar

Aktivt kol-filter
Mest effektiv metod för att avlägsna de flesta PFAS (men inte TFA)
Nya vattentäkter
Byte från förorenade brunnar till rena vattenkällor
Sanering av brandövningsplatser
Rensa upp förorenade områden
EU:s PFAS-restriktion
Förslag om begränsning väntas träda i kraft

Vattenkvalitet per Kommun

Skillnader mellan kommuner baserat på studier från (2023-2024)

Gävle

PFAS-4:Över gräns

Halmstad

PFAS-4:Över gräns

Västerås

PFAS-4:22 ng/l

Uppsala

PFAS-4:Under gräns
TFA:Högt

Stockholm

PFAS-4:Under gräns
TFA:Nära gräns

Göteborg

PFAS-4:Under gräns

Malmö

PFAS-4:Under gräns
TFA:Över EU-gräns

Noterbara fall

Västerås: Högsta PFAS-4 värdet (22 ng/l) över 5 gånger gränsvärdet
Ronneby: Drabbades hårt av PFAS-kontaminering 2013, omfattande sanering genomförd
Uppsala: Har åtgärdat PFAS-problem med kolfilter men TFA kvarstår
Märstaån: Höga värden nedströms Arlanda flygplats

Regionala skillnader

Stora städer (Stockholm, Göteborg, Malmö)

Moderna vattenverk med avancerad rening
Daglig vattenkontroll
Problem: stora ledningsnät med äldre rör
Stora investeringsprogram pågår

Mindre inlandskommuner

Ofta grundvatten av naturligt hög kvalitet
Minimal rening behövs
Problem: begränsade resurser för underhåll
Sårbarhet vid driftstörningar

Kustkommuner

Utmaningar med saltvatteninträngning i vissa områden
Turistsäsongen skapar toppar i förbrukning
Lösningar: nya vattentäkter, skyddsåtgärder
Samarbete mellan kommuner för vattenförsörjning

Industriområden

Föroreningar från äldre industri och gruvdrift
Tungmetaller kan riskera vattentäkter
PFAS från brandövningsplatser
Åtgärder: nya vattentäkter, sanering

Kostnadsutveckling för hushåll

VA-avgifterna ökar kraftigt i hela landet för att finansiera nödvändiga investeringar:

Stigande kostnader

Hushållens VA-avgifter ökar årligen för att möjliggöra nödvändiga investeringar i infrastrukturen. Kostnaden varierar mellan kommuner beroende på lokala förutsättningar och investeringsbehov.